1658
Från Wikipedia
1658 - MDCLVIII | |
År: 1655 - 1656 - 1657 1658 1659 - 1660 - 1661 |
|
Decennium: 1630-talet - 1640-talet 1650-talet 1660-talet - 1670-talet |
|
Sekel: 1500-talet 1600-talet 1700-talet |
|
Millennium: 1000-talet |
|
Året | |
Födda - Avlidna | |
Bildanden - Upplösningar | |
Världen | |
Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
Svenskspråkiga länder | |
Sverige och Finland 1658 |
|
Epok: |
Regent: Karl X Gustav |
Ärkebiskop: |
Rikskansler: |
Andra tideräkningar | |
Bahá'í- kalendern |
-186 – -185 |
Buddhistisk kalender |
2202 |
Nengō (Japan) |
Meireki 4 / Manji 1 |
Judisk kalender |
5418 – 5419 |
Muslimsk kalender |
1068 – 1069 |
Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1036 – 1037 |
Sakakalendern (Indien) |
1580 – 1581 |
Thailändsk solkalender |
2201 |
[redigera] Händelser
- 6 januari - Svenskarna lyckas häva den ryska belägringen av Riga genom att man gör ett utfall och besegrar ryssarna i slaget vid Kobron.
- 30 januari
- Svenska hären tågar över isen på Lilla Bält.
- Svenskarna besegrar danskarna i slaget vid Tybrindvig.
- 6-12 februari - Svenska hären tågar över isen på Stora Bält.
- 26 februari - Danskarna tvingas till freden i Roskilde. Förutom landvinsterna beslutas att Sverige och Danmark gemensamt skall utestänga utländska flottor från Östersjön. Därmed har Sverige nått sin största utbredning någonsin. I freden erhåller Sverige
- 29 april - Svenskarna tar Bornholm i besittning.
- 17 maj - Vapenvila sluts mellan Sverige och Ryssland.
- Maj - Hertigen av Holstein-Gottorp erhåller med Sveriges hjälp full suveränitet över sitt hertigdöme.
- 1 juli - Thorn, hållet av svenskarna, innesluts av en fiendehär på 40.000 man.
- 23 juli - Karl X Gustav beslutar om ett nytt krig mot Danmark sedan landet försvårat fredsfördragets uppfyllande.
- 29 juli - Svenskarna innesluter Wolmar i Litauen.
- 4 augusti - Litauerna överlämnar Wolmar till svenskarna.
- 7 augusti - Svenskarna landstiger vid Korsör.
- 8 augusti - Svenska flottan börjar blockera Köpenhamn.
- 11 augusti - Köpenhamn börjar belägras av svenskarna.
- 27 augusti - En svensk här går in i Kurland.
- 6 september - Kronborg erövras av svenskarna.
- 12 september - Svenskarna erövrar Marienburg från ryssarna.
- Mitten av september - En allierad här bestående av österrikare, polacker och brandeburgare samlas i Mecklenburg.
- 17 september
- Svenskarna går över norska gränsen.
- Brandenburg ingår förbund med Polen i Wehlau. Den allierade hären går in i Holstein.
- 19 september - Hertigen av Kurland accepterar att svenskarna marscherar genom landet.
- 29 september - Svenskarna erövrar Kurland.
- 30 september - Svenskarna intar Mitau och tar hertigen av Kurland till fånga.
- 7 oktober - Svenskarna härjar ön Amager.
- 29 oktober - Svenska flottan besegras av den holländska i slaget i Öresund. Därmed kan holländarna bryta igenom den svenska blockaden och undsätta Köpenhamn.
- Oktober - Den allierade hären driver svenskarna från Jylland.
- 6 november - Svenskarna avslår ett anfall mot Thorn.
- 27 november - De allierade intar Kolding.
- 8 december
- Svenskarna utrymmer Als.
- Ett uppror utbryter på Bornholm och danska trupper tar ön.
- 11 december - Svenskarna i Trondheim kapitulerar.
- 13 december - Svenskarna i Thorn kapitulerar.
- 20 december - Stillestånd sluts mellan Sverige och Ryssland i Valiesar.
- Georg Stiernhielm publicerar Herkules, det första större diktverket på svenska.
- Före detta drottning Kristinas underhandlingar om Neapels krona avbryts och hon återvänder till Rom.
- Olof Rudbeck ger ut en katalog över beståndet i Uppsalauniversitetets botaniska trädgård; sammanlagt 1.800 arter, däribland den exotiska potatisen.
- Dalsland överförs från Skara till Karlstads stift.
- Sveriges allra första affärsbank, Stockholm Banco går i konkurs. Som en följd av detta inrättas Rikets Ständers Bank (nuvarande Riksbanken), världens första centralbank.
[redigera] Födda
- 21 juli - Alexis Littré, fransk anatom och kirurg.
- 11 oktober - Henri de Boulainvilliers, fransk historiker.
[redigera] Avlidna
- 24 april - Francesco Maria Richini, italiensk arkitekt och skulptör under ung- och högbarock.
- 3 september - Oliver Cromwell, engelsk militär och statsman, statschef med titeln lordprotektor i England, Skottland och Irland från 3 december 1653 till sin död.
- 8 december - Johan Printzensköld, svensk guvernör på Bornholm.