Tonga
Från Wikipedia
 |
 |
| (Flagga) | (Statsvapen) |
| Nationellt valspråk: Ko e Otua mo Tonga ko hoku tofi'a (Gud och Tonga är mitt arv) |
|
| Nationalsång: 'Ko e fasi ʻo e tuʻi ʻo e ʻOtu Tonga' | |
 |
|
| Huvudstad | Nuku'alofa 10° 00' S, 175° 00' E
|
| Största stad | Nuku'alofa |
| Officiella språk | Engelska, tonganska |
| Statsskick Kung Premiärminister |
Monarki George Tupou V Dr. Feleti Sevele |
| Självständighet • Deklarerad • Erkänd |
Från Storbritannien 4 juni 1970 |
| Yta • Totalt • Vatten |
748 km² (171:a) 4% |
| Folkmängd • Totalt • Befolkningstäthet |
114 689 (178:e) 156,6 inv/km² (48:e) |
| BNP (PPP) • Totalt 2003 • Per capita |
$163 milj (179:e) |
| Valuta | Pa'anga (TOP) |
| Tidszon | UTC+13 |
| Topografi • Högsta punkt • Största sjö • Längsta flod |
ej namngiven plats 1 033 m ö.h. km² km |
| Nationaldag | 4 juni |
| Landskod | TO |
| Landsnummer | +676 |
Tonga är en självständig stat belägen i södra Stilla havet. Landet består av 169 öar, varav 36 är bebodda.
Tonga är utöver Tuvalu den enda monarkin bland önationerna i Stilla havet.
Innehåll |
[redigera] Geografi
Tonga ligger söder om ekvatorn vid datumgränsen och cirka 650 kilometer öster om Fiji och cirka 500 km väster om Niue. Huvudöns geografiska koordinater är 21°10′02″ S 175°11′47″ V
Tonga har en sammanlagd areal om ca 748 km2 och består av 169 större öar, varav ca 36 är bebodda, fördelade på 4 ögrupper:
- Tongatapu, huvudgruppen, cirka 347 km2
- Vava'u, norr om huvudön, cirka 121 km2 med ca 60 större öar
- Ha'apai, norr om huvudön, cirka 118 km2 med ca 40 större öar
- Niuas, längst i norr, cirka 71 km2 med 3 större öar
- samt Teleki, Tokelau och Teleki Tonga (en grupp småöar vid Minervareven i Fiji ca 600 km sydväst om Tongatapu).
De flesta öarna är av vulkaniskt ursprung medan några är stora korallöar. Den högsta höjden är ett namnlöst berg på ca 1.033 m.ö.h. och ligger på Kao. Tillsammans bildar ögrupperna en ca 800 kilometer lång linje från nord till syd. De geologiskt aktiva vulkanöarna ligger i en ungefärlig nordsydlig linje i den s.k. Pacifiska eldringen väster om de mer befolkade öarna. En ny ö skapades i Ha'paigruppen under ett vulkanutbrott på 1990-talet. År 2006 drabbades landet även av en jordbävning som mätte 8,0 på Richterskalan där epicentrum låg ungefär 155 km söder om ön Neiafu och nordöst om huvudön.
Befolkningen uppgår till ca 102.000 invånare (1) där ca 70.000 bor i huvudstaden Nuku'alofa på Tongatapu.
Landets huvudflygplats Faleolo (Fua'amotu International Airport, flygplatskod "TBU") ligger på Tongatapus sydöstra del och har kapacitet för internationellt flyg.
[redigera] Klimat och miljö
Tonga har ett subtropiskt klimat, dvs varmt och fuktigt men mildras av passadvindarna. Regnperioden varar från oktober till april och då även cykloner är vanliga. Den bästa restiden är mellan maj till oktober.
Bland Tongas miljöproblem finns alltför stor avverkning av skog för att ge plats åt mer odlingsbar mark, att korallreven skadas av korall- och snäcksamlare och att havssköldpaddor jagas i alltför stor omfattning.
[redigera] Administrativ indelning
Samoa är uppdelad i 5 distrikt med Eua, Niuas och Tongatapu i Tongatapugruppen samt Vava'u och Ha'apai som egna distrikt.
[redigera] Historia
Runt 950 tog imperiet Tu'i Tonga fart med centrum där Tonga idag ligger. 1616 kom de första européerna till Tonga, de holländska upptäcktsresande Willem Schouten och Jacob Le Maire. 1773 kom den brittiska kapten Cook till ön. 1845 bildades en polynesisk monarki som fick namnet Vänskapsöarna efter de öar där landet låg. 1900 blev monarkin ett brittiskt protektorat, vilket den var till 1970, då Tonga blev självständigt. 1999 blev Tonga medlem av Förenta nationerna. Landet är den enda kvarvarande monarkin i Stilla havet. Den 11 september 2006 dog Kung Taufa'Ahauf Tupou i Mercy Hospital i Auckland, Nya Zeeland. Hans son Siaosi Tāufaʻāhau Manumataongo Tukuʻaho Tupou V blev då kung under namnet George Tupou V.
[redigera] Ekonomi
Tonga har en liten, öppen ekonomi med en liten export av jordbruksprodukter, såsom squash, kokosnötter, bananer och vaniljstång. Landet är beroende av import av mat, framför allt från Nya Zeeland. Turismen står för en stor del av landets inkomster, men man är även beroende av ekonomiskt stöd från utlandet.
Tongas infrastruktur och samhällsservice är ganska väl utvecklade och inga invånare är riktigt fattiga.
All elektricitet produceras av fossila bränslen, såsom olja.
Naturtillgångar i landet är främst fisk och bördig jord (ca 24% av landets yta är odlingsbar mark).
[redigera] Demografi
Nästan två tredjedelar av landets 112 422 invånare bor på dess huvudö, Tongatapu, och även om många flyttat till den enda storstaden Nuku'alofa, där europeiska och tonganska levnadssätt blandats, är bylivet och släktskap fortfarande viktigt i landet. Livet på Tonga är kraftigt influerat av polynesiska traditioner och speciellt av den kristna tron, exempelvis är alla kommersiella aktiviteter stängda under hela söndagen, och konstitutionen förklarar att sabbaten för evigt ska hedras. Majoriteten av tonganerna är metodister[1], med en romersk katolsk minoritet. Enligt mormonernas egna statistik tillhör 32% av befolkningen deras kyrka, och landet är därför enligt mormonerna den mormontätaste staten i världen.[2][3]
Tonganer är etniskt sätt polynesier, och de representerar mer än 98% av befolkningen. Resterande är av blandad europeisk etnicitet, och från övriga Stilla havs-länder. Det finns även några hundra kineser i landet.
Utbildning mellan 6 och 14 år är obligatorisk och gratis i statens skolor. Missionsskolor står för omkring 8% av grundutbildningen, och 90% av den högre utbildningen. Statsskolor utgör resterande. Högre utbildning inkluderar lärar- och medicinutbildning, ett litet privat universitet, en företagarskola för kvinnor och ett antal privata jordbrukarskolor. Majoriteten av den högre utbildningen bedrivs dock utomlands.
Tonganska är tillsammans med engelska officiellt språk i landet. Tonganska är ett austronesiskt språk som är nära besläktat med andra polynesiska språk såsom hawaiianska och samoanska.
Befolkningens medelålder var 2002 19,8 år, och medellivslängden var 2003 68,9 år.
[redigera] Politik
Tonga är en konstitutionell monarki. Att respektera monarken ingår i den tonganska kulturen, och det är emot den och landets etikett att kritisera kungahuset. Det finns en demokratiseringsrörelse i landet, som fokuserar på reformer och för att vanligt folk ska bli bättre representerade i parlamentet. Att störta monarken ingår dock inte i rörelsens mål, då monarken är populär hos befolkningen. Fram till nyligen uppmärksammades Tongas statsskick knappt av omvärlden, men numera har både Nya Zeeland och Australien yttrat oro om vissa av Tongas regerings ageranden.
Tongas utbildningssystem är gratis och obligatoriskt för alla barn upp till 14 års ålder, efter denna ålder tas lägre avgifter för vidare utbildning. Tonga har en läs- och skrivkunnighet på 98%. Sjukvård är även den gratis, och marken på Tonga är skyddad av konstitutionen och får därför inte säljas till utlänningar (även om den får hyras ut).
[redigera] Monarker i modern tid
[[George Tupou II of Tonga|thumb|George Tupou II med fru]]
- Kung George Tupou I (1875-1893)
- Kung George Tupou II (1893-1918)
- Drottning Salote Tupou III (1918-1965)
- Kung Taufa'ahau Tupou IV (1965-2006)
- Kung George Tupou V (2006-idag)
[redigera] Kultur
Tongaöarna har varit befolkade i omkring 3000 år, och invånarnas kultur har säkerligen förändrats rejält under denna långa tidsperiod. Innan européerna anlände under sent 1500- och tidigt 1600-tal var tonganerna i nära kontakt med sina närmsta grannar, Fiji och Samoa. Under 1800-talet, då västerländska handelsmän och missionärer började anlända, förändrades Tongas kultur dramatiskt. Vissa gamla vanor och övertygelser förkastades och andra togs i bruk. Vissa anpassningar som gjordes under denna tid ifrågasätts idag, då den västerländska civilisationen utvecklats.
Dagens tonganer har ofta starka band med andra länder, och många tonganer har emigrerat till Australien, Nya Zeeland och USA för att söka arbete och en högre levnadsstandard. Det finns en stor andel tonganer i de amerikanska städerna San Mateo, East Palo Alto, Oakland, Los Angeles, Salt Lake City, Honolulu och Euless. Stora mängder tonganer finns även i Auckland på Nya Zeeland och Sydney i Australien. Den tonganska diasporan har nära band med släktingar på Tonga, och en relativt stor del av Tongas inkomster kommer från pengaöverföringar från tonganer som är bosatta utomlands till ofta äldre släktingar som valt att stanna på Tonga.
Kulturellt medvetna tonganer har lärt sig att snabbt växla mellan den tonganska kulturen, som kallas "anga fakatonga", och "anga fakapãlangi", den västerländska kulturen.
[redigera] Sport
Rugby är Tongas nationalsport och landslaget har spelat relativt bra internationellt. Tonga har varit med i fyra världsmästerskap sedan 1987, och det som hittills slutat bäst är 2007 års mästerskap, där Tonga vann sina två första matcher, men sedan slogs ut efter två förluster, bland annat mot den blivande mästaren Sydafrika, som de var nära att slå.
Boxaren Paea Wolfgram vann en silvermedalj i supertungviktdivisionen vid Olympiska sommarspelen 1996 i Atlanta. Han är den första och hittills (2007) enda stillahavsidrottare att vinna medalj i OS.
[redigera] Referenser
- ^ (cf. Ernst, Manfred/ Winds of Change. Suva: PCC, 1994, p. 146)
- ^ O'Hehir, Andrew. "The Mormons are coming." Salon, Sept. 20, 2007[1]
- ^ Cumorah Project International LDS Database
Australien | Fiji | Kiribati | Marshallöarna | Mikronesien | Nauru | Nya Zeeland | Östtimor | Palau | Papua Nya Guinea | Salomonöarna | Samoa | Tonga | Tuvalu | Vanuatu
[redigera] Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Tonga
