Blenda
Från Wikipedia
Kvinnonamnet Blenda är ett gammalt svenskt namn. Namnet har en något oklar betydelse. En vanlig förklaring är att det skulle betyda den förbländande eller den bländande sköna men det har också föreslagits att det skulle kunna vara kopplat till sockennamnet Blädinge eller komma från det isländska ordet för listig.
Namnet är för närvarande relativt ovanligt i Sverige men har ökat något i popularitet det senaste decenniet. 31 december 2005 fanns det totalt 600 personer i Sverige med namnet, varav 305 med det som tilltalsnamn/förstanamn. År 2003 fick 24 flickor namnet, varav 14 fick det som tilltalsnamn/förstanamn.
Innehåll |
[redigera] Blenda i Värend
En sägen (tillkomst omtvistad!) berättar om kvinnan Blenda i Värend som lyckades besegra den danska fiendehären. Männen i Värend var på krigståg i Norge när danskarna anföll. Värends kvinnor bjöd in danskarna på gästabud och när dessa var berusade blev de nedstuckna och dödade. Som tack fick Värends kvinnor lika arvsrätt som männen.
I "Läsebok för folkskolan" [9:e upplagan, 1899, P.A. Norstedt & Söners förlag (Norstedts Förlag)] står att läsa följande om Värend och Blenda: "Systers rätt att ärfva lika rätt med broder, hvilken först år 1845 genom en af Oskar I utfärdad lag gafs åt alla svenska kvinnor, har från urminnes tid varit gällande i Värend. Enligt Värends härads rätt skulle >>syster gå i lika arf med broder och hustru med man och mannen icke äga någon förmån framför kvinnan>>. Då döttrarna gifte sig, fingo de på sin bröllopsdag liksom forntida kämpar kring lifvet bära ett stridsbälte af rödt siden eller kläde med guldfransar. Detta bälte kallades fälttecknet. Dessutom ägde de rätt att låta sitt bröllopståg till kyrkan föregås af trummor och krigsmusik. Då detta senare allmänneligen förbjöds i 1686 års kyrkolag, beviljade dock Karl XI ett undantag för Värend, och ännu i slutet af förra århundradet fortfor denna sed. Anledningen till dessa rättigheter är en af Värends kvinnor utförd hjältebedrift, om hvilken man dock icke med visshet vet, när den timade. En gång, säger sagan, inföllo danskarne i landet, där de foro fram med eld och svärd samt brände och sköflade gårdarna. Männen dödades eller flydde till skogs, där de genom förhuggningar sökte hindra fiendes framfart. På den tiden bodde i Konga härad en ansedd kvinna vid namn Blända. Hon tog mod till sig och beslöt att rädda landet. Fördenskull utskickade hon budkaflar {se budkavle} och stämde alla landets kvinnor sig till möte vid Gemla. Här uppstod Blända och manade kvinnorna till mod och förtröstan samt meddelade dem sin plan för fiendes fördrifande. Alla ropade bifall till hennes ord. Därpå drogo de till trakten af sjön Salen. Hit sammanförde de mycket mat och dryck samt anrättade ett stort gästabud i husen och på fältet. När allt var i ordning, sände Blända bud till danskarne, som lågo några mil därifrån, och begärde, att de skulle komma, och ingå förbund med kvinnorna. Danskarne vore icke sena att komma, och, när de sågo de rikt dukade borden, slogo de sig ned och begynte äta och dricka. Men då de som bäst drucko och skämtade, frambröt Blända ur skogen med kvinnorna och öfverföll de berusade danskarne. Efter en kort strid måste dessa taga till flykten,och kvinnorna hade räddat landet genom sin raska handling."
[redigera] Bondepraktikan
I slutet av Maj kommer namnen Urban, Wilhelmina och Blenda efter varandra. Enligt bondepraktikan avgör vädret under de tre dagarna hur vädret blir under sommaren.
Urban, Wilhelmina och Blenda skola sommaren sända.
