1786
Från Wikipedia
| 1786 - MDCCLXXXVI | |
| År: 1783 - 1784 - 1785 1786 1787 - 1788 - 1789 |
|
| Decennium: 1760-talet - 1770-talet 1780-talet 1790-talet - 1800-talet |
|
| Sekel: 1600-talet 1700-talet 1800-talet |
|
| Millennium: 1000-talet |
|
| Året | |
| Födda - Avlidna | |
| Bildanden - Upplösningar | |
| Världen | |
| Humaniora och kultur: Konst, litteratur, musik och teater |
|
| Samhällsvetenskap och samhälle: Ekonomi och politik - Krig |
|
| Teknik och naturvetenskap: Astronomi, teknik och vetenskap |
|
| Svenskspråkiga länder | |
| Sverige och Finland 1786 |
|
| Epok: |
Regent: Gustav III |
| Ärkebiskop: C. F. Mennander |
Kanslipresident: J. G. Oxenstierna |
| Andra tideräkningar | |
| Bahá'í- kalendern |
-58 – -57 |
| Buddhistisk kalender |
2330 |
| Nengō (Japan) |
Tenmei 6 |
| Judisk kalender |
5546 – 5547 |
| Muslimsk kalender |
1200 – 1201 |
| Persisk kalender (Iran och Afganistan) |
1164 – 1165 |
| Sakakalendern (Indien) |
1708 – 1709 |
| Thailändsk solkalender |
2329 |
[redigera] Händelser
- 20 mars - Vitterhetsakademien återupplivas under namnet Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien.
- 5 april - Gustav III instiftar den svenska akademien efter fransk förebild och med filosofen Nils von Rosenstein som dess förste ständige sekreterare.
- Maj - Den svenska riksdagen sammanträder, varvid den adliga oppositionen öppet börjar träda fram. Även bönderna visar sitt missnöje med kungamakten. För att blidka bönderna ger kungen dem åter rätt att bränna eget brännvin, men det är fortfarande skattepliktigt.
- 23 juni - Riksdagen sänds hem.
- 1786 års svenska kyrkolag antas och innebär att alla svenskar måste tillhöra statskyrkan, gå i kyrkan regelbundet och närvara vid husförhör.
- 8 augusti - Mont Blanc bestigs för första gången.
- 23 oktober - Östersund får stadsprivilegium.
- Göran Magnus Sprengtporten går i rysk tjänst. Han blir så småningom Katarina II:s rådgivare i finländska frågor och lägger fram ett regeringsförslag för Finland.
- Den svenske finansministern Johan Liljencrantz avgår efter svårigheter att samarbeta med regimen. Han blir istället riksråd.
- Carl Gustaf af Leopold skriver Afhandling om Svenska stafsättet (utgiven 1801), vilken blir normgivande för stavningen av svenska språket.
[redigera] Födda
- 24 januari - Walter Forward, amerikansk politiker, USA:s finansminister 1841-1843.
- 19 februari - Samuel Grubbe, svensk filosof och politiker.
- 18 april - Franz Xaver Schnyder von Wartensee, schweizisk tonsättare och skriftställare.
- 8 maj - Jean-Marie Vianney, fransk katolsk församlingspräst, helgon.
- 16 juni - Anne Elizabeth Baker, brittisk filolog.
- 9 juli - Sophie Hélène Béatrix, dotter till Ludvig XVI och Marie Antoinette.
- 25 juli - Wilhelm Gabriel Lagus, finländsk professor i allmän lagerfarenhet.
- 20 september - Franz Ludwig Karl Friedrich Passow, tysk klassisk filolog och lexikograf.
- 26 september - Horace Hayman Wilson, anglo-indisk ämbetsman, universitetslärare, sanskritlärd.
- 15 oktober - Hermann Ernst Freund, dansk skulptör.
- 18 november - Carl Maria von Weber, tysk kompositör.
- 7 december - Maria Walewska, polsk-fransk grevinna, Napoleons älskarinna.
- Fabian Wilhelm af Ekenstam, svensk alkemist och Swedenborgsanhängare.
- Ludvig I, kung av Bayern.
- James Cowles Prichard, brittisk etnolog.
[redigera] Avlidna
- 18 mars - Gustaf Lundberg, hovintendent och riddare av Vasaorden.
- 21 maj - Carl Wilhelm Scheele, svensk kemist och apotekare.
- 28 juli - Carlo Marchionni, italiensk arkitekt och skulptör.
- 17 augusti - Fredrik II, kung av Preussen 1740-1786.
- Alexander Wilson, skotsk astronom.
